Blogg

Är aktiv på sociala medier, så om ni vill följa mig där så är ni varmt välkomna

Twitter: almgren23

 

instagram: almgren23

så därför har jag beslutat att hon ska lära mig sy, (sluta garva,vet att ni garvar)min mamma är en fantastisk hobby sömmerska, en hobby som hon kan tjäna lite extra pengar på, men hon har inte känt något sug, hon får infall ibland, men jag hade velat att hon drog igång lite grann nu när hon är pensionär, när jag bläddrar i fotoalbumen så ser jag att de flesta kläderna jag hade var sydda av mamma, vi hade inte gott ställt, men var inte fattiga, hemmagjorda bebiskläder är ju urgulligt ,sen kommer man upp i åldern där de är töntigt man måste ha märkeskläder man vill passa in blabla skit löjligt tyvärr en skit sanning, sen kom perioden där jag blev äldre och mamma sydde klänningar jag pekade på tyg och visade hur de skulle se ut, och hon sydde skit enkelt och mina vänner var fulla av beundran, många frågade vart jag köpte den osv, morsan är verkligen svin duktig.Jag varken gillade eller ogillade syslöjd, de avr bara en påtvingad grej och de gällde bara att ta sig igenom de åren, senaste åren har jag ändå gjort några desperata försök att leva upp till min mors kunskap, har virkat mössor, och gjort ett par byxor, men de är de här med tålamod, när ja inte kan blir jag vansinnig spottar och fräser svär åt de där jävla tyget som kanar nålen som går av snett som fan och att jag inte får ihop de matematiskt, så nu ska jag alltså kasta mig utför ett stup ja förmodligen samma känsla, in i den otrygga syvärlden, frågan är hur länge mitt tålamod håller, men den här gången ska ja ge mig fan på de! kommer börja med inneflugan som är nu man ser och läser överallt, göra napphållare å dreggelappar, har beställt allt på internet tar två veckor att få hit de, sen är mitt terapi arbete igång, sen tar vi de vidare mot något högre höjder man måste ju börja någonstans, mamma skrattar mig i ansiktet, men detta ska bli "vår grej" och har vi tur kanske det blir några beställningar, måste komma på något bra namn för vår design, har ni tips? bring it! Min vän Anneli är grym, jag är jävligt imponerad, hon gör skit mysiga saker och hon har smygit igång min inspiration kolla in hennes grejer på instagram repodesign.. 

Jag har alltid haft ett intresse för kläder, detta kanske är ett litet litet steg, de jag vet är att jag kommer ha en grym lärare, hoppas hon har tålamod och ett gäng synålar på lager… 

 

 

Puss/johanna

För er som missat, så kommer jag göra en insamling till cancerfonden som kommer finnas tillgänglig till 1/10.

Jag har valt att göra det av många anledningar, den största är att hylla min pappa, de känns så naturligt för mig att göra detta, saknaden av honom är så förbannat stor, att jag vill dra mitt strå till stacken att fortsätta kampen mot att utrota denna vidriga sjukdom för att min närhet och mina vänners närhet ska slippa gå igenom det fruktansvärda jag har gjort, att förlora någon som står mig nära, min pappa finns inte längre, jag har många vänner som förlorat familjemedlemmar och jag är så förbannat less på detta vidriga som för varje dag tar någons nära ifrån dem, ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Jag är så less  på människor som menar på att de inte gör någon skillnad, som blundar för att hjälpa till, de är inte förren de drabbar dom själva som ljuset går upp för dom, ni ska vara förbannat glada att de inte drabbat er omgivning men de finns ta mig tusan en anledning att ändå hjälpa till. Vi måste göra detta tillsammans, JAG VILL LEVA ETT LÅÅÅÅÅNGT LIV, jag vill att min närhet ska göra det med, ett bidrag är inte mycket begärt, man kan välja själv hur mycket man vill bidra med, men tillsammans blir lite mycket!

Jag vill inte bli en erkänd hjälte osv med detta, jag vill att detta blir en självklarhet för fler människor.

Som sagt man kommer kunna lämna bidrag till 1 okt, sen överlämnar jag hela summan till cancerfonden,och då kan vi tillsammans le åt slutsumman som blir, jag har ju satt en minimum summa på 10.000 men mina drömmar vill mycket mer, men de är upp till er hjälp att ni sprider detta vidare till vänner och vänners vänner hur stor summan blir, just nu är det för många som blundar, hjälp till att öppna ögonen hos folk,

Nedanför följer lite OS kläder som man kan buda på, inga supersnygga saker men om man tänker efter på vart pengarna går så kan man lägga en slant,tills på onsdag kan man buda på prylarna..

Jag vet att jag har underbara människor omkring mig, och jag ser vilka som skänker, för mig är ni alla hjältar,

Här nedanför bidrar du med valfri summa, klicka på länken så tar den dig direkt till min sida, vill du smsa och skänka 50kr BESEGRA 6372 (ditt namn om du inte vill vara anonym) till 72988

http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/insamlingar/?collection=6372

signerad av landslaget storlek L            min tröjja är storlek 38

 
storlek 38                                         står L men den är som en M

 
invignings piken (M) och invignings skorna 38/5

 
skön färg M, de är en skugga på ingen fläck =)  M

 
en skön liten väska, och swe brillor

Kärlek/johanna

                

 

 mitt liv har bestått av så mycket fotboll framförallt i mina unga år, då åt sov och sket jag fotboll, allt handlade om fotboll jag vill inte påstå att jag gör allt mindre nu men på ett helt annat sätt, och med de menar jag att när man blir äldre ser man perspektiv på sitt liv de gjorde man inte som ung för man behövde inte bry sig om saker, allt flöt på, min mamma har stöttat min fotboll på ett fint sätt, kanske bland de finaste sätten och de är att hon alltid vart vid min sida vart på nästan alla hemma matcher sen jag började spela, hon och pappa reste runt i världen för att finnas för mig och se mig spela, men mamma har alltid fått minst uppmärksamhet av mig med fotbollen, det var pappas roll, det var alltid pappa jag diskuterade fotboll med, de blev hans naturliga roll och jag var glad för den och kommer alltid värna de i mitt hjärta och själ, men mamma du ska veta att du har vart precis lika betydelsefull i min fotboll som pappa, men på ett helt annat sätt, vet att du nu känner dig otillräcklig gällande fotbollen, och det är dels mitt fel för att jag sällan visade dig uppskattning över att du funnits där, men snälla gör inte de, för du är en stor del i att jag tagit mig till den här nivån, jag är alltid lika glad när du är på matcherna, är du inte där så saknas du, och ja de kommer vara jobbigt att se dig utan pappa,och de kommer göra ont ända fram till att jag gör min sista fint, sluta aldrig gå på mina matcher, jag vet att du inte kommer göra de, jag älskar dig för det! 

*****

Jag var skit jobbig som tonåring, tror inte att de finns något mellanting mellan mor och dotter antingen blir man väldigt tight med sin mor eller också beter man sig som rena ovännerna, de sist nämnda var jag och min mor, mestadels av tiden inte allt, jag har definitivt fått min starka vilja av henne, på gott och ont oftast gott! mycket bråk och tjaffs, pappa var fredskämpen mellan oss hehe, mamma blev den onda, fram tills jag tog studenten ändrades allting, vet egentligen inte vad som hände men de blev en helt annan respekt mellan oss,då vi kunde lyssna på varandra och självklart höll vi inte med om allt, men vi lyssnade på varandra på ett annat sätt… 

idag har jag och mamma ett starkt band, ett band som betyder allt för mig, utan dig mamma vet jag inte vad jag gjort, hon har svar på allt jag frågor, hon vägleder mig i livet, på ett sätt som pappa aldrig kunde göra, och jag vet hur mycket mamma betydde för pappa, mamma du var hans själsfrände, den enda kvinna han älskat, han respekterade dig och han hade de där fina speciella leendet när han tittade på dig, det var alltid så tydligt att du var hans diamant, ni kompletterade varandra i mitt liv ni stod för olika saker, dom stunder vi var tillsammans var vackra, idag ser jag inte min och mammas tonårsförhållande som något dåligt, jag är glad jag fick växa upp med två föräldrar som älskade varandra och livet på ett äkta sätt. De har format mig att kunna fortsätta älska livet även när de inte alltid ler tillbaka mot mig av olika saker, att kunna se motgångar som ett litet hinder mot framgång,

Mamma du ska veta att jag är så otroligt glad att just du är min mamma, att jag fortfarande har dig i mitt liv, jag vet att vi kommer ha många fina år framöver tillsammans, vårt band har blivit starkt som stål när pappa var tvungen att lämna oss, vi saknar han, men tillsammans klarar vi av smärtan av saknaden han lämnade efter sig, sår som kommer läka men ärr som alltid kommer finnas kvar, men tillsammans kommer vi se till att såret läker till ett vackert speciellt ärr. Jag har aldrig upplevt en så stark människa som dig, jag har fått stykan som ett lejon från dig mamma, viljan att överleva smärtsamma saker, det är inte lätt, men vem har sagt att man ska ta sig igenom livet på ett enkelt sätt, det är så mycket saker man inte kan hjälpa i livet som man inte har någon makt över, men du kan välja synen på ditt liv, och välja att leva sitt liv, jag väljer att leva varje dag, jag längtar till att du och jag reser bort mamma, du är min värld, jag hoppas de inte är försent för mig att måla den…

älskar dig mamma, alltid!

Du och jag, Christer & Malin mot världen

….min favorit bild, så mycket kärlek…..

Kärlek//Johanna

Min fantastiska vän Lisa Ek berättade häromdagen att hon hade vart på bio och sett För dig naken, tyckte den ändå lät lockande, mycket naket tänkte jag, ne de gjorde jag inte förstod givetvis att den skulle va djup, jag är och har vart i ett mood av djuphet de sista, så detta skulle passa mig perfekt just nu…

Sen berättade hon att den gick på folketsbio (Haga Bion) och för mig skriker de estet och kultur, skrattade galet mycket för mig själv att jag skulle sätta min fot där, inte kulturell för fem öre, haha, eller kulturella människor kanske inte ens kallar detta för de, men jag gör det hehe, som jag har skrivit tidigare så tycker jag de är spännande att slänga mig in i främmande saker, men också lärt mig att ta små steg, tex när jag för första gången skulle tvinga mig att börja äta sushi då går jag all in min dumme fan och drämmer till med en 16 bitars,haha # fail  men med små steg har jag tassat in i sushi världen dock inte gått in på värsting grejerna utan håller mig till "insideout" och räk grejen….

Tänkte att nu ska jag inte göra samma misstag, så jag började med För dig naken, sist jag var på folkets bio var när man var liten.. de ser skumt ut med ja speciella människor men jävligt avslappnat, sunkig toa och ja sunkigt all over the place, men jag gillade de! innebär de att jag är en smyg sunk=)?

Och nu till filmen/ dokumentären jag gillade den starkt, den är roligt filmad, humoristisk och djup, kärleksförvirring, så ärlig denna kända akvarell konstnär att blotta sig,  jag vet inte hur en kultur snubbe skulle beskriva den haha får jobba på de. Men jag fick lite blodad tand för sånt här, gillar dokumentärer, så jag och ek garvade och sa att vi ska bli lite mer kulturella va är nästa steg? då tänker ja direkt på avsnittet i solsidan där alex och anna bjuder Annas gamla skolkamrat på middag och snackar kultur, ser detta steg framför mig eken att du och jag bjuder in främmande kulturella människor och snackar enbart om sånt hahahha #fail 

Ni måste se den! Den går i Borås med boråsare...

Filmen vann Dragon Award för bästa svenska dokumentärfilm på Göteborg International Film Festival 2012. Juryns motivering löd: ”En generös och kärleksfull skildring av ett starkt möte mellan känslor och hjärna. Regissören bjuder in oss i en film om tolerans och om vikten om av att hålla sitt hjärta öppet. Och om att våga möta det okända. Med vackra och poetiska bilder följer vi på nära håll huvudpersonerna i medgångar och motgångar.”

 här kan du läsa handlingen om det är något för dig: http://www.folketsbio.se/filmer/filmer/1103

Kärlek// kultur johanna

Sitter på bussen mot Kristianstad som vi ska möta idag, som vanligt med massor av tankar.. just nu tänker jag på hur mycket föräldrar betyder, de uppfostrar dig, de ska skydda dig, de ska hjälpa dig att skapa självkänsla, inge känslan att du är bra som du är, de ska vägleda dig åtminstone i din inledning i livet, många gör de livet ut för sina barn, föräldrar bär ett enormt ansvar, synen på livet, vad de anser vara rätt och fel, ett sjukt svårt jobb, de du får höra vid matbordet varje dag tar du som barn med dig i livet tills du själv får fundera ut om det är rätt eller fel, min pappa säger att…..min mamma säger att….någonstans kommer ens tydliga syn på saker och ting oftast från hur du uppfostrats.

***

Jag är uppfostrad i ett kärleksfullt hem, där alla alltid har vart lika mycket värda oavsett vart du kommer ifrån, Jag var bortskämd med att överösas av  kärlek och att vad jag än tar mig an så kommer jag lyckas, en inre drivkraft att våga saker i livet, Det var inte så mycket prat om självkänsla, förr gjorde man ingen skillnad på självkänsla kontra självförtroende,tror garanterat att de är många som inte vet skillnaden, jag har hela tiden fått bekräftelse att jag är duktig genom idrott, men haft osäkerhet om jag duger som människa inte bara som Fotbollsjohanna, och det tampas jag med än idag, duger jag verkligen när jag inte spelar fotboll? är jag en bra människa? de har blivit viktigare för mig att försöka vara en bra vän/människa/dotter än att vara en bekräftat bra fotbollspelare.

 Fina!

***

Man kan inte skylla allt på sina föräldrar att man är på ett visst sätt, för de kan finnas bakgrunder till deras beteende som man glömmer ta hänsyn till, där man själv kanske inte fick den kärlek man behövde, inte den support och stöd, där man aldrig fick höra att man var bra eller dög, där de skapas en osäkerhet, när man sedan blir förälder själv så ska du försöka bryta de sociala arvet, alltså de beteendet du växte upp med, och jag kan tänka mig att de inte är helt lätt..

Jag kämpar med min självkänsla som sagt väldigt ofta, det finns många övningar som man kan göra, 

***

Det jag egentligen vill säga med det här är att man ska respektera sina föräldrar, skrik inte åt dom när du inte håller med, var inte grinig över små saker, umgås med dom, åk iväg, ta er tid att bara sitta och lyssna, gör dom glada se till att dom vet hur mycket dom betyder hur mycket man älskar dom, hylla dom, tacka dom egentligen för livet! För ni kommer aldrig veta hur länge ni får ha dom kvar i ert liv, jag gick i tankar om att jag skulle få behålla pappa livet ut, men vi väljer inte ödet, så det gäller att ta vara på varje sekund vi har tillsammans, det finns så många saker som jag hade velat göra med pappa, en sak var bara att släpa med han till jul på Liseberg en sista gång när jag fick reda på att han inte skulle finnas vid min sida livet ut..Jag hade velat prata mer om hans liv som han levt, nu kommer jag bara få uppfatta hans liv genom gamla bilder och genom andra familjemedlemmar och vänner.

till sist, snåla inte med er kärlek till era föräldrar en dag kommer ni också stå framför deras kista, se till att inte ha någon ånger..

Har valt ut två klipp, jag varnar för att det är känsligt men vackert på samma gång, man får sig en rejäl tankeställare…..

 

Tack för att ni läser.. förhoppningsvis tycker ni att det kommer något vettigt ur mig =)

Mamma jag älskar dig!

Kärlek//johanna

Har tagit mig ann mitt livs stora utmaning när de gäller att baka, de är en utmaning för att den förfaller vissa risker ( de gillar jag) och dessutom är de så mycket tålamod inblandat att jag blir mörkrädd för mig själv nu när jag sitter och lyssnar ivrigt på den kondenserade mjölken som hoppar i den kokande kastrullen, Det är ett recept från Leila "bakar" hon den där super söta kvinnan som sätter igång socker lusten hos folk "ajjabajja" får inte vara för mkt sånt!

Kondenserad mjölk alltså, de är odjuret ute i köket, den ska kokas i minst 1,5-2 timmar i mitt recept, ska man ha den fastare så kan man bli tvungen att koka den i upp till 4 timmar, nene så roligt ska vi inte ha people! Att jag säger att de är ett odjur är att jag precis läste på internet att aset kan explodera om man inte ser till att de är vatten över den hela tiden, där av min rädsla.. Så om de hörs en Explosion på Sjöbo i Borås då är det bara jag som försöker göra mitt livs bakverk, nu när ja skriver funderar jag egentligen på varför tog ja på mig den här utmaningen den är ju på liv och död, " lallar vidare på  Lalehs " some die young" haha....well.. jag är i alla fall livrädd varenda gång jag ska gå in ui köket och fylla på vattnet, jag smyger in, utför uppdraget så snabbt som möjligt med en sån där hjälm dom har när dom svetsar  och pyser fort som fan ut ur köket i säkerhet i ett annat rum.. Det här är ju iof också upplagt att falera, va fan jag har bara gjort muffins innan...

fortsättning följer.....

 

 

 Tomat planta utmaningen - MOT ALLA ODDS-

Jag är en människa som drivs av utmaningar och tävlingar, det har ni säkert förstått vid de här laget, det ger mig kickar att tävla, det är därför man blir riktigt förbannad och knappt kontaktbar när man förlorar, sitter och analyserar ut i fingertopparna vad man gjorde bra, vad man kan göra bättre, vad man gjorde riktigt dåligt, jag är helt enkelt skit sur när jag förlorar,

Jag var ute hos min pappas kusin och hans familj på söndags lunch i helgen, skit mysigt, en riktig sweet escape, man behöver inte åka långvägas för att hitta lugnet, jag behövde verkligen de, är så stressad över mitt knä, men nu till "utmaningen" innan jag ska gå blir jag på kastad en planta, min tanke var och herregud jag kommer döda den, Lars- Åke vet inte vem han skänker sin svarta tomatplanta, jag hoppas han inte ska ha tillbaka den, för oddsen för att han någonsin kommer att få den här lilla rackarn är låga, ska fråga min vän på svenska spel vad de kan bli för odds. Jag har tre gröna växter sen innan som man måste frysa ner eller något för att kunna döda, nedå jag är tydligen på god väg såg jag här om dagen, växter har liv va? dom lär gråtit va heter de där nu igen ja klorofyll eller? när dom såg att jag stod i kassan med dom…

Men jag har bestämt mig jag ska gå in helhjärtat i denna tomatplantas liv, jag ska bli som Jean Reno i filmen LEON, han ligger nästan med sin planta genom att putsa den varje dag, blöta ner den, prata och ställa den i solljus, har ni inte sett den gamla dängan så ska ni se den, den är jävligt bra, plus att ni kommer förstå hur jag kommer uppfostra denna plantan…

som sagt jag lär ha många tvivlare i ryggen gällande de här framförallt min mamma som sett mig plåga och mörda växter genom åren.. men mamma jag ska göra dig stolt, välkommen hmm Don Tomaso döper jag han till, eller är dom honor? Någon har nämligen inte haft biologi, eller var de när man tryckte ner luppen i äckligt vatten? Whatever en utmaning är alltid en utmaning...

Wish me good luck!

Don Tomaso

   

oj, va de så illa? ser ut som någon av mina katter uppskattar dessa lite mer, kan man bli anmäld för växtplågeri? isåfall… *living on the edge*

Kärlek /Johanna

..28år idag Ser ut som 16år har knän som en 70åring..

Ville tydligen slå något rekord, ut fort som fan ville jag och kom nästan ut mellan två sjuksängar..

Barnmorskan gav pappa sin åsikt, jag hade kolsvart hår och en jävla massa dessutom…- Du ska nog kolla upp om det verkligen är ditt barn….hahaha

Hade förbestämt med en liten del av min familj att vi skulle äta en mysig middag efter vår CL match… även fast jag inte spelade den så bestämde vi ändå för att gå och äta gott, så vi bokade bord på mysiga Farellis http://www.joefarelli.com/ och hade min födelsedags middag en dag för tidigt, det var så mysigt, sådana här små saker att samla nära och kära gör mig så varm och lycklig, och att jag råkar ha en så varm/kärleksfull/omtänksam familj/släkt gör det hela så förbannat bra, familjen har alltid vart viktig för mig, och även släkten, För inte alltför längesedan fann jag fina släktingar i pappas kusin Lars-Åke & hans strålande fru Anette och deras fantastiska döttrar Janna & Lisa, jag är så förbannat glad över att de inte bara finns på papper i mitt liv utan att de tillhör mitt liv nu, så varma människor, roliga en familj man blir glad av som ger energi människor man vill umgås med, Janna saknades igår hon var saknad med, sen hade Lisa med sin Kristian en trevlig man!

   

Super snygga Janna & Lisa              Annette & Lars-Åke

Lisa har en mode blogg där hon skriver om allt de senaste, du som är intresserad av det titta gärna förbi http://dailysweetsbylisa.blogspot.se/

Min fina faster Britt-Marie och Farbror Stig förgyllde också min dag igår, de har blivit som bitna nu av mina matcher, kul att de funnit ett litet intresse som de inte visste de hade, så glad när de dyker upp på mina matcher nu, ni är helt underbara, ni är guld värda!!

Sen var jag också glad över att svärmor Ann och svärfar Claudio var med på middagen också, gillar att ha dom omkring mig, fantastiska människor! Självklart var deras ohängde son min pojkvän Adam med också!

Ett stort tack till alla er! Detta måste vi göra om väldigt snart! LIVS KVALITÉ 

 Den jobbiga känslan trängde på, det var en stol som var tom, pappa! Sist vi åt tillsammans alla som var med igår så var min fantastiska pappa med, känslorna smög fram och det var svårt, hans värme leende skratt och omhändertagande fattades, hans sätt att få andra att skratta saknades!

Idag är den första födelsedagen utan pappa, och det gör ont, jag saknar han så jag mår illa, han hade sagt - Grattis Hjärtat och idag får jag nöja mig med hans röst i mitt huvud när han säger det. Mamma hade gjort ett fint grattis kort som hon brukar göra och det tog så hårt att se att det bara var ett namn och att pappas inte längre stod med, sitter här och tårarna rinner ser knappt vad jag skriver..Pappa kom tillbaka in i mitt liv jag behöver dig!!!

Kärlek//Johanna

Jag har inte direkt några fobier eller så, eller ja går ju inte i banorna att nu vill jag hoppa fallskärm osv, Men något jag absolut känner är äckligt de är fan att ta i grejer, de spelar ju ingen roll om jag tvättar händerna efter jag vart på toa om 45 andra inte gör dem, fan va äckligt! Ett av de äckligaste ställena i Göteborg är i Nordstan på väg mot Centralstationen då du måste slå upp dörrarna genom tunneln, ser jag att  någon ligger före mig så drar jag hellre en rush efter personen så ja slipper ta i dörren, tror dom gjort om dom nu iallafall, nu kan du sätta i armbågen och öppna, men sånt tycker jag är vidrigt, tar man i dörren så har du ju i stort sett tagit på de som inte torkat sig, alltså deras könsorgan, 

Lika äckligt känner jag att det är på spårvagnar, stå och hålla i stången, offentliga toaletter där de ligger en kissdroppe eller något annat vidrigt när man ska sätta sig, seriöst fan sitt ner och torka färdigt dig, eller om du vet om att du brukar kiss droppa torka bort de då efter dig,

New York, där mådde man dåligt, så smutsigt, man gick ganska snabbt in på Victoria Secret och köpte handsprit, luktade skit fräscht med, pengar och framförallt mynt är läskigt med, först betalar man med skiten när man köpt mat och sen trycker man maten efter man hållt i de, yeäääk!!

Men anledningen till detta inlägg är den äckliga filten i sängen här på hotellet, jag vaknar av rädsla varje natt och känner hur den ligger över mina ben, åhhh den är så vidrig!den liksom söker upp mig, den vill liksom direkt ligga på min hud med, tänk hur många kvalster arter de ligger i den, men nu de sista dagarna ska ja fan vrida på värmen i rummet och bara sova i de här lakanet, lakan för övrigt hur kan man bara få ett lakan ok när de är högsäsong här, i natt ska ja bränna kvalstren på bår, de är nästan så man heller inte vill skutta omkring på hel täckningsmattan som är orange och aldrig vart utbytt sen de var inte med orange..60- talet? Jag måste skylla på Lisa Ek hade inte hennes ständiga äcklande över filtar vart än vi ser en filt så hade jag nog gosat in mig i främmande filtar…nooot

Har ni några mer äckliga saker som ni verkligen äcklar er över?

se bara på den, sjukt äcklig

ja den här är ju inte från 2012

igår tänkte ja att JAG skulle få vara lite äcklig och släppa ut den förmoda svampodligen under min stortå, fräscht, men va fan ja spelar fotboll, inte förrän karriären är över kommer de bli normala igen…eller?

Kärlek/ johanna