När jag var mindre var Zinedine Zidane och Pappa mina förebilder, idoler, jag ska erkänna att det är dom fortfarande, just för att dessa två har kommit att betyda otroligt mycket för mig,det är så fruktansvärt viktigt att ha förebilder i sitt liv,det är oxå något alldeles extra att vara en förebild själv, tänk att de finns människor som ser upp till dig, som vill vara som dig, för mig utger det stolthet, jag är otroligt stolt att veta att jag är en förebild, att jag kan göra skillnad och hjälpa andra gör mig förbannat glad, hade aldrig anat att jag någonsin skulle få höra det, men de var något jag drömde om, varje gång jag blir påmind om att vara förebild blir jag glad och känner ett stort ansvar, ett roligt ansvar.

 


Jag studerade Zidane som dagens ungdomar studerar Zlatan, Lotta Schelin, Marta mfl. för när jag var ung och jag sökte förebilder och idoler fanns de inga stora profiler, de som fanns gjordes inte till stjärnor som de görs idag, mycket tack vare bättre medial uppmärksamhet av våra kvinnliga idrottare, även fast vi önskar mer medial uppmärksamhet så har det blivit så mycket bättre, tack vare de kan våra blivande små idrottande tjejer drömma om att en dag få uppleva uppsatta drömmar, - wow en dag vill jag bli lika duktig som Lotta osv, idag har våra tjejer kvinnliga idoler, svin häftigt.

Du behöver inte vara någon storstjärna för att vara förebild, kom ihåg de! spelar du i ett seniorlag i vilken klubb som helst är du en idol för någon som är yngre än du, som drömmer att en dag få spela i A-laget där just du spelar, du är en idol, förebild ta hand om små killarna/ tjejerna i din förening de vill bli som dig.

 


En förebild agerar inte alltid 100% rätt, men försöker alltid, även solen har sina fläckar, man är inte mer än människa, jag har gjort och sagt dumma saker många gånger med, och man lär sig från de,

Det som gör mig glad att jag får vara förebild åt människor i olika åldrar, både åt människor jag känner och inte känner, jag är lika smickrad varje gång någon vågar skriva det. Jag vill kunna ge råd åt så många som möjligt, ibland räcker man inte till,eller hinner inte, och de får en att känna otillräcklig många gånger, men jag försöker så gott det går…

 


När min pappa gick bort, skrev jag den 11 varje månad ett blogginlägg om min sorg, de gjorde att många i samma situation sökte sig till min blogg, jag skrev de som var svårt att just lämna deras läppar, eller låta deras fingrar tala genom att skriva av sig, just sorgen att förlora någon tar så mycket energi och man fylls helt så man inte får luft, att skriva av sig är ett bra sätt att få ut allt, de var min tanke till en början, sen förstod jag att jag i samma stund hjälpte många, de gjorde att man inte kändes så förbannat ensam, vi är många, alldeles för många! Att veta att jag hjälpte någon gjorde mig stark i min egen sorg.

Vi har många små stjärnor som är och kollar våra matcher, vi är förebilder, vi försöker alltid skriva autografer till alla, jag tycker de är förbannat viktigt, minns själv när jag stod efter Elfsborgs matcherna med ivriga ögon, minns när jag fick signaturen på en lapp, men minns oxå gånger de fullständigt ignorerade, sånt etsar sig fast, och kanske har de gjort så att jag är väldigt mån om mina kids som ser upp till mig, sen förstår väl alla att de är lite svårt att heta Zlatan och hinna med alla, men jag vill säga att de är viktigt att vi ser våra små lirare, de är faktiskt där för att se just oss spela, de drömmer om kvällarna att få bära klubbmärket du bär.

 



För några veckor sedan skrev jag till en 14årig tjej med drömmar, hon är på i stort sett varje hemmamatch, jag ser henne jag minns hur jag satt på matcherna i extas, tittandes på klockan i väntan på att den ska slå 90 så jag skulle få chans att möta dessa viktiga förebilder. Jag beslutade mig att skriva till henne och fråga om jag fick bjuda på en fika innan en match som laget skulle spela, hon blev otroligt glad, de hon inte vet är att jag blev lika förbannat glad, vi snackade fotboll, pratade om hennes drömmar, hur hon skulle försöka nå dom, lika mycket som det gladde henne blev jag varm i hjärtat när jag efteråt får ett väldigt fint meddelande av hennes mamma, jag blir glad av att veta att jag hjälpte hennes dotter, och hur jag kunde göra någon så glad genom att visa att jag bryr mig..

så till alla stora lirare där ute, var måna om kidsen, kom ihåg att du själv stått efter träningar och matcher med autografblock, var stolt över att veta att du är någons förebild, för de är bannemej svin coolt! det är oxå något som i nuläget hjälper mig de dagar som kommer på mig när jag känner för att bara ligga kvar i sängen och vara ledsen över min situation att inte kunna spela.

 


Så tjejer till er som skriver skickar medelanden, bilder, osv. ni betyder även mycket för mig, och jag försöker se er alla, så gott jag kan, utan er hade jag aldrig vart någon förebild. Hoppas vi ses på Valhalla under året.. Fortsätt ha drömmar, NI HAR RÄTT ATT DRÖMMA, och idag har ni alla förutsättningar som knappt fanns när jag var i er ålder! Fånga era drömmar..

P.S jag grät som ett barn för ett år sedan när Lotta Schelin hade fixat Zinedines autograf med personlig hälsning (29 år gammal då =)

kram//johanna