Pappa idag skulle du fyllt 67, ingen ålder för en pappa, vi skulle firat dig i stugan tillsammans med nära och kära, men i år blir allt annorlunda, det är mkt som kommer vara det, och de gör ont när jag tänker på de, min hjärtesorg gör ont pappa, jag gillar inte förändringar gällande sådant som är viktigt för mig, i måndags var det ett halv år sedan du lämnade mig gråtandes i chock på sjukhuset, all min livsglädje försvann den dagen, och för varje dag efter de har jag sakta försökt kämpat tillbaks den, men jag vet att jag aldrig kommer bli hel igen, jag är så ledsen och kommer alltid vara lite arg att jag inte fick ha dig hos mig så länge som jag velat, att jag inte fick uppleva dig som morfar till mina barn, att jag inte fick uppleva dig gammal och gaggig att jag inte fick hämta dig från ålderdomshemmet och lyssna på dina gamla historier om ditt liv, om vårt liv tillsammans, jag är ledsen på livet att de tog dig ifrån mig när du och jag ine var klara med varandra, jag hade så många frågor att ställa dig som jag aldrig kommer få svar på, 6 månader har gått fort men aldrig en stund som gått obemärkt förbi, jag vaknar och somnar till din bild, ibland gråter jag och ibland ler jag, jag vet att du hatade se mig ledsen och ville inte att jag skulle vara de men pappa du måste förstå att de här är inte samma sak, du fattas mig! finaste pappa, jag fattar fortfarande inte hur mitt liv ska gå vidare, jag vet inte hur jag ska lyckas men samtidigt vet jag ju att de gör de,

Jag vet inte när den värsta sorgen lägger sig, jag är tveksam till att den kommer göra de, men när jag känner mig tillräckligt stark ska jag hylla dig, hylla vår kärlek och omsorg, försöka hylla livet igen som jag gjorde när du fanns här, då hade jag ju allt jag någonsin kunnat önska mig DÅ, nu har jag ju inte de, hur fan ska jag kunna göra de då.

I söndags var det din och mammas bröllopsdag, 

och jag stod på årets första line up, min första line up utan dig på läktarn, de gjorde ont och jag kollade mot din plats, de märktes nog inte men en tår rullade ner från min kind, den var till dig pappa, de var tufft med tankarna, något som personer inte kan förstå som inte vart där själva, min pappa har följt mig genom hela min karriär sett mig lyckas och misslyckas, skadads men rest mig igen, och nu när min karriär närmar sig upploppet och han inte får va med när jag avslutar den så känns allt jag gjort så ovärt, jag fick inte en chans att hylla han, ge den hyllning han förtjänade…


Tårarna sprutar alltid när jag skriver dessa bloggar om dig varje månad, helt sjukt att de finns mer tårar på lager, jag vill ha tillbaka dig i mitt liv, kan man inte få en förbannad önskning, de finns stunder där ja känner att jag inte orkar mer att jag inte orkar hantera sorgen, där ingen förstår, när jag bara vill krypa in i mitt skal och vara ifred att bara få sörja, de är jobbigt när omgivningen inte förstår jag vill inte be om ursäkt för min sorg, och tänker aldrig göra det.

Jag tror att många är rädda att säga fel saker till människor som förlorat någon nära, men var inte rädda för de värsta har redan hänt oss, så undvik inte oss, en dag är ni där själva, och inte förrens då kommer ni på riktigt förstå.

Jag mamma och dina syskon firar dig idag genom att först åka till farmors grav, och sen upp till din vackra plats som vi valde till dig, vi ska hylla dig på din födelsedag varje kommande år genom att vara tillsammans, så som både du och farmor alltid ville, att vi skulle vara tillsammans, familjen!

 jag saknar alla vackra roliga stunder, här njöt du tillsammans med dina vänner i sommarstan genom lite boul, de var inte för intet dom kallade dig "kungen" du var också min och mammas kung.

Jag kommer älska dig för evigt

Kärlek/johanna

mammas och pappas bröllopslåt

Solen står högt över fälten
Vinden går lojt genom säden
Värmen vilar och väntar
Det susar oss över i träden

Idag är det bara du och jag
Idag är det bara vi två
Du är min
Och jag är din
Och kärleken förde oss samman

Hör du hur klockorna ringer
Tid att ta ännu ett steg
Min ring glimmar på ditt finger
En kyss och sen börjar vår väg

Idag är det bara du och jag ...

En man
En kvinna
Har sin egen värld
För sällskap
För stöd
Och för glädjen att va här

Ta min hand så följer vi vägen
Genom regn och sol är jag din
Vi tar med oss den gyllene regeln
Och förs fram av en viskande vind

Idag är det bara du och jag ...