Om

 

 


hej, kul att du hittade hit till min blogg, 

Jag är ingen super bloggare, men  jag tycker det är kul att skriva av sig angående allt möjligt, jag skriver väldigt mycket om min pappas bortgång, jag går igenom ett enormt sorgarbete, och för mig funkar det att skriva om mina känslor, så mina blogg inlägg är väldigt varierande och ibland mörka, med mycket tung sorg, men när jag läser kommentarerna som ni skriver så ger ni mig styrka, för jag vet att jag verkligen inte är ensam, Eftersom jag är  fotbollsspelare i Kopparbergs/Göteborgs Fc blir de lite fotbollssnack, eller nej bra mycket fotbollssnack, Jag är intresserad av hälsa och välmående så det blir en del mat snack där jag lägger upp recept på bra och god mat, Hoppas jag får dig att stanna till och att du gör ett återbesök väldigt snart!

följ mig gärna på sociala medierna

instagram: almgren23

Twitter: almgren23

-- never look down on anybody, unless you're helping them up--

kärlek/johanna

Presentation

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Börja blogga på 2 minuter.
Allt är på svenska.
Börja blogga här!

Visar inlägg från februari 2014

Tillbaka till bloggens startsida

snabb och enkel körvlöda

Jag tillhör den där typen att om inte jag får mat väldigt fort när jag är hungrig så kan jag få ett psykbryt, det jag vill säga med det är att jag sällan gör långdragna middagar, all respekt till er som gör grytor som puttrat i timmar, surdeg som matats under en vecka osv, nej jag är inte där än kan man säga, eller där än väldigt jävla lååångt borta med det där, när jag gör mat vilket är 9/10 efter någon sorts träning så är man ju på gränsen mellan liv och död (inte ordagrant) men de känns så, mat nu nu nu, blir så förbannat grinig, därför kommer jag dela med mig av lite recept då och då som jag tycker är väldigt gott som man gör på max 40min det är vad jag pallar så här kommer ett recept på en Körvlöda, man kan använda vilken tjockkorv som helst,jag varierar så blir de inte tjötigt, idag använde jag mig av vanlig lunchkorv Svenskt Kött GIVETVIS, andra gånger har jag använt andra kryddkorvar, bara den är någorlunda tjock så går det bra

KÖRVLÖDA

korv: 6st lunckorvar

2 stora lökar

krossade tomater

3 dl grädde

Ugn 200grader 35min

snitta ett snitt i korvarna och dra bort allt skinn, hacka löken, öppna upp korven och knö i så mycket lök du vill ha i varje korv, blanda grädden och tomatkrossen lite salt och vitpeppar blanda häll över all sås över korven , in i ugn

eftersom jag äter glutenfritt, så hade jag quinoa till detta


 

skriv gärna va ni tyckte efteråt=)

puss



Sociala medier

Är aktiv på sociala medier, så om ni vill följa mig där så är ni varmt välkomna

 

Twitter: almgren23


 

instagram: almgren23


0 kommentarer | Skriv en kommentar

The Legacy

fotbollsgenerna fick jag av pappa,har sett få bilder på mamma med dubbarna på i Bergdalens matchtröja, såg inte vidare naturligt ut, ja på den tiden motionssport, men hon gillade fotboll, och har alltid haft ett fotbollsintresse, det räcker gott och väl för mig, hon har vart en trogen supporter under hela karriären, och det är jag otroligt glad för, som jag skrivit är jag så glad att jag haft två stöttande föräldrar, de är en stor del i min framgång, utan dom hade det vart tufft, man var inte bra på att säga de i ungdomens år, man tog allt för mycket för givet, men när man börjar förstå livet inser man att man står i evig tacksamhetssFör det är ju faktiskt så att ens föräldrar har olika roller i ens liv, jag och mamma gick inte ihop, men det blev bättre och bättre när jag flyttade hemifrån, och nu vill jag stolt säga att hon är min bästa vän, jag kan inte önska mig en bättre mamma, jag tycker det är viktigt att man har "vår grej" med sina föräldrar, det var med pappa jag gick och kollade fotboll med över hela Borås, det var "vår grej" vårt intresse, mamma och jag shoppade, men jag har alltid velat ha något mer som är "vår grej"
så därför har jag beslutat att hon ska lära mig sy, (sluta garva,vet att ni garvar)min mamma är en fantastisk hobby sömmerska, en hobby som hon kan tjäna lite extra pengar på, men hon har inte känt något sug, hon får infall ibland, men jag hade velat att hon drog igång lite grann nu när hon är pensionär, när jag bläddrar i fotoalbumen så ser jag att de flesta kläderna jag hade var sydda av mamma, vi hade inte gott ställt, men var inte fattiga, hemmagjorda bebiskläder är ju urgulligt ,sen kommer man upp i åldern där de är töntigt man måste ha märkeskläder man vill passa in blabla skit löjligt tyvärr en skit sanning, sen kom perioden där jag blev äldre och mamma sydde klänningar jag pekade på tyg och visade hur de skulle se ut, och hon sydde skit enkelt och mina vänner var fulla av beundran, många frågade vart jag köpte den osv, morsan är verkligen svin duktig.Jag varken gillade eller ogillade syslöjd, de avr bara en påtvingad grej och de gällde bara att ta sig igenom de åren, senaste åren har jag ändå gjort några desperata försök att leva upp till min mors kunskap, har virkat mössor, och gjort ett par byxor, men de är de här med tålamod, när ja inte kan blir jag vansinnig spottar och fräser svär åt de där jävla tyget som kanar nålen som går av snett som fan och att jag inte får ihop de matematiskt, så nu ska jag alltså kasta mig utför ett stup ja förmodligen samma känsla, in i den otrygga syvärlden, frågan är hur länge mitt tålamod håller, men den här gången ska ja ge mig fan på de! kommer börja med inneflugan som är nu man ser och läser överallt, göra napphållare å dreggelappar, har beställt allt på internet tar två veckor att få hit de, sen är mitt terapi arbete igång, sen tar vi de vidare mot något högre höjder man måste ju börja någonstans, mamma skrattar mig i ansiktet, men detta ska bli "vår grej" och har vi tur kanske det blir några beställningar, måste komma på något bra namn för vår design, har ni tips? bring it! Min vän Anneli är grym, jag är jävligt imponerad, hon gör skit mysiga saker och hon har smygit igång min inspiration kolla in hennes grejer på instagram repodesign.. 

Jag har alltid haft ett intresse för kläder, detta kanske är ett litet litet steg, de jag vet är att jag kommer ha en grym lärare, hoppas hon har tålamod och ett gäng synålar på lager… 

 

 

Puss/johanna




Psykisk & fysisk smärta

Just nu är jag inne i en skit period, det finns fysisk smärta och psykisk smärta, har båda just nu, de ena botar jag med morfin tabletter och de andra försöker jag bota med att ha positiv energi omkring mig, 

 


Jag är snart 30 år och gjort 6st knä operationer, mellan 2010 och 2012 hade jag konstant värk, värst var sömnen, vaknade av värk, som växtvärk x5 men det blev sjukt nog min vardag jag lärde mig leva med det, lite gott och blandat innan träningen (voltaren) så var det löst, efter min operation 2012 blev det så bra, ingen värk, så man är ganska tålig mot smärta, det är sällan jag klagar, de gör ju inte saken bättre å klaga, små skit klagar jag aldrig över, de är liksom som det är, idag är det en vecka sen operationen, för andra har det gått snabbt för mig kan ett träd förflytta sig snabbare, det är självklart att det inte ska va ren njutning efter en operation, eller snarare slakt som detta var enligt Leif själv -har du ont? -njaae, inte så farligt - konstigt för jag slaktade i stort sett ditt knä! -aha ja men ok jag har jävligt ont  i mitt knä, en tablett till nu!!!! De som är de jävliga är att smärtan sitter fortfarande i, och den här gången är jag gnällig, så här ont har det aldrig gjort under någon av de andra operationerna, det är ett sånt jävla tryck, och jag behöver fortfarande ta tabletter,gillar inte ta en massa tabletter, det påminner mig om de där skrinet äldre har måndag tisdag onsdag…… Men nu slänger även jag in handduken för smärta är fan inget kul, höll på att svimma igår i duschen, bara de var en kraftansträngning, hoppas de släpper väldigt snart, och de finns de som genomgår mycket värre saker så skärp dig Johanna!!! 

Det är jobbigt med båda smärtorna på samma gång, det är bara jävligt att genomgå en av dem, de psykiska just nu är att veta att mina lagkamrater just nu befinner sig på soliga breddgrader skrattar och kör roliga träningar, de första träningslägret jag missat med laget, det känns i de här stora fotbollshjärtat, sen beskedet om nödvändig operation va jag inte nere på tränignarna,jag kunde inte, de smärtade, och va ska jag göra de med min nuvarande pissenergi, ger ju inte mina lagkamrater ett skit, mer än att de kanske fått dåligt samvete att de skrattar å att jag är ledsen, och de ville jag inte, även min ovissa framtid som fotbollspelare gör ont, morgonen börjar med en örfilen, godmorgon till verkligheten johanna, jag är en väldigt positiv människa annars, sen allt hände har jag fått slita med den positiva energin, som jag normalt har naturligt, jag är inte mig själv just nu, och det är jobbigt, men ja tar mig igenom det snart,måste bara låta mig få vara i skiten ett litet tag, nå botten, för att sen plocka upp mig och börja vägen tillbaka, kommer jobba mkt med mig själv den här gången, skriver om det en annan dag, smärtan av saknaden av pappa är ständig,fan va jag saknar han, älskade pappa…. vår kärlek kan aldrig dö…

Imorgon är en ny dag…

puss







Tillbaka i bloggvärlden

 

 


 Under hela mitt blogguppehåll så har jag saknat att skriva, jag skriver för att få ur mig alla känslor jag har i kroppen, för de är så mycket på en gång, samma sak som jag gjorde när pappa dog, det blev en tröst under all sorg, det blev oxå ett sorts forum för andra människor som upplevt samma eller upplevde samma sak under samma period som mig, det gav mig styrka när människor som jag inte kände skrev till mig, det stärkte mig när människor skrev att jag stärkte dom genom att skriva och sätta ord på deras känslor som förblev just tysta tankar där deras känslor inte kom ut till ord, det är så många under dessa år som det fortfarande trillar in fina kommentarer att de hjälpt dem att läsa det jag skriver, att de inte längre kände sig så ensamma.

Därför kommer jag nu börja blogga igen, om min fortsatta sorg om min nuvarande sorg fast sorg att jag inte kan spela fotboll på väldigt länge om någonsin igen, framtiden är oviss, jag kommer skriva om min kamp hur jag än en gång tvingas att plocka upp mig från golvet tom förvirrad och mentalt slut, där jag redan nu vet att jag kommer hjälpa andra små fotbollslirare där ute som kämpar med sina skador,

Jag kommer oxå skriva om vad jag lärt mig om livet dessa två senaste åren som nu ligger bakom mig men aldrig glömda, jag påminns med smärta varje dag, fysiskt genom att inte kunna böja och sträcka ut mitt knä, mental psykisk smärta genom att titta på klockan och veta att mina lagkamrater i detta nu gör det jag älskar obehindrat, just i detta nu väntar jag på att livet ska ge mig en hint om varför de tog de jag älskar mest ifrån mig och vad meningen med detta är…

Hoppas ni vill hänga med på min tunga resa, för ni stärker mig mer än vad ni tror, jag försöker bara hitta tillbaka ut på stigen igen…

puss johanna