Blogg

 mitt liv har bestått av så mycket fotboll framförallt i mina unga år, då åt sov och sket jag fotboll, allt handlade om fotboll jag vill inte påstå att jag gör allt mindre nu men på ett helt annat sätt, och med de menar jag att när man blir äldre ser man perspektiv på sitt liv de gjorde man inte som ung för man behövde inte bry sig om saker, allt flöt på, min mamma har stöttat min fotboll på ett fint sätt, kanske bland de finaste sätten och de är att hon alltid vart vid min sida vart på nästan alla hemma matcher sen jag började spela, hon och pappa reste runt i världen för att finnas för mig och se mig spela, men mamma har alltid fått minst uppmärksamhet av mig med fotbollen, det var pappas roll, det var alltid pappa jag diskuterade fotboll med, de blev hans naturliga roll och jag var glad för den och kommer alltid värna de i mitt hjärta och själ, men mamma du ska veta att du har vart precis lika betydelsefull i min fotboll som pappa, men på ett helt annat sätt, vet att du nu känner dig otillräcklig gällande fotbollen, och det är dels mitt fel för att jag sällan visade dig uppskattning över att du funnits där, men snälla gör inte de, för du är en stor del i att jag tagit mig till den här nivån, jag är alltid lika glad när du är på matcherna, är du inte där så saknas du, och ja de kommer vara jobbigt att se dig utan pappa,och de kommer göra ont ända fram till att jag gör min sista fint, sluta aldrig gå på mina matcher, jag vet att du inte kommer göra de, jag älskar dig för det! 

*****

Jag var skit jobbig som tonåring, tror inte att de finns något mellanting mellan mor och dotter antingen blir man väldigt tight med sin mor eller också beter man sig som rena ovännerna, de sist nämnda var jag och min mor, mestadels av tiden inte allt, jag har definitivt fått min starka vilja av henne, på gott och ont oftast gott! mycket bråk och tjaffs, pappa var fredskämpen mellan oss hehe, mamma blev den onda, fram tills jag tog studenten ändrades allting, vet egentligen inte vad som hände men de blev en helt annan respekt mellan oss,då vi kunde lyssna på varandra och självklart höll vi inte med om allt, men vi lyssnade på varandra på ett annat sätt… 

idag har jag och mamma ett starkt band, ett band som betyder allt för mig, utan dig mamma vet jag inte vad jag gjort, hon har svar på allt jag frågor, hon vägleder mig i livet, på ett sätt som pappa aldrig kunde göra, och jag vet hur mycket mamma betydde för pappa, mamma du var hans själsfrände, den enda kvinna han älskat, han respekterade dig och han hade de där fina speciella leendet när han tittade på dig, det var alltid så tydligt att du var hans diamant, ni kompletterade varandra i mitt liv ni stod för olika saker, dom stunder vi var tillsammans var vackra, idag ser jag inte min och mammas tonårsförhållande som något dåligt, jag är glad jag fick växa upp med två föräldrar som älskade varandra och livet på ett äkta sätt. De har format mig att kunna fortsätta älska livet även när de inte alltid ler tillbaka mot mig av olika saker, att kunna se motgångar som ett litet hinder mot framgång,

Mamma du ska veta att jag är så otroligt glad att just du är min mamma, att jag fortfarande har dig i mitt liv, jag vet att vi kommer ha många fina år framöver tillsammans, vårt band har blivit starkt som stål när pappa var tvungen att lämna oss, vi saknar han, men tillsammans klarar vi av smärtan av saknaden han lämnade efter sig, sår som kommer läka men ärr som alltid kommer finnas kvar, men tillsammans kommer vi se till att såret läker till ett vackert speciellt ärr. Jag har aldrig upplevt en så stark människa som dig, jag har fått stykan som ett lejon från dig mamma, viljan att överleva smärtsamma saker, det är inte lätt, men vem har sagt att man ska ta sig igenom livet på ett enkelt sätt, det är så mycket saker man inte kan hjälpa i livet som man inte har någon makt över, men du kan välja synen på ditt liv, och välja att leva sitt liv, jag väljer att leva varje dag, jag längtar till att du och jag reser bort mamma, du är min värld, jag hoppas de inte är försent för mig att måla den…

älskar dig mamma, alltid!

Du och jag, Christer & Malin mot världen

….min favorit bild, så mycket kärlek…..

Kärlek//Johanna

Min fantastiska vän Lisa Ek berättade häromdagen att hon hade vart på bio och sett För dig naken, tyckte den ändå lät lockande, mycket naket tänkte jag, ne de gjorde jag inte förstod givetvis att den skulle va djup, jag är och har vart i ett mood av djuphet de sista, så detta skulle passa mig perfekt just nu…

Sen berättade hon att den gick på folketsbio (Haga Bion) och för mig skriker de estet och kultur, skrattade galet mycket för mig själv att jag skulle sätta min fot där, inte kulturell för fem öre, haha, eller kulturella människor kanske inte ens kallar detta för de, men jag gör det hehe, som jag har skrivit tidigare så tycker jag de är spännande att slänga mig in i främmande saker, men också lärt mig att ta små steg, tex när jag för första gången skulle tvinga mig att börja äta sushi då går jag all in min dumme fan och drämmer till med en 16 bitars,haha # fail  men med små steg har jag tassat in i sushi världen dock inte gått in på värsting grejerna utan håller mig till "insideout" och räk grejen….

Tänkte att nu ska jag inte göra samma misstag, så jag började med För dig naken, sist jag var på folkets bio var när man var liten.. de ser skumt ut med ja speciella människor men jävligt avslappnat, sunkig toa och ja sunkigt all over the place, men jag gillade de! innebär de att jag är en smyg sunk=)?

Och nu till filmen/ dokumentären jag gillade den starkt, den är roligt filmad, humoristisk och djup, kärleksförvirring, så ärlig denna kända akvarell konstnär att blotta sig,  jag vet inte hur en kultur snubbe skulle beskriva den haha får jobba på de. Men jag fick lite blodad tand för sånt här, gillar dokumentärer, så jag och ek garvade och sa att vi ska bli lite mer kulturella va är nästa steg? då tänker ja direkt på avsnittet i solsidan där alex och anna bjuder Annas gamla skolkamrat på middag och snackar kultur, ser detta steg framför mig eken att du och jag bjuder in främmande kulturella människor och snackar enbart om sånt hahahha #fail 

Ni måste se den! Den går i Borås med boråsare...

Filmen vann Dragon Award för bästa svenska dokumentärfilm på Göteborg International Film Festival 2012. Juryns motivering löd: ”En generös och kärleksfull skildring av ett starkt möte mellan känslor och hjärna. Regissören bjuder in oss i en film om tolerans och om vikten om av att hålla sitt hjärta öppet. Och om att våga möta det okända. Med vackra och poetiska bilder följer vi på nära håll huvudpersonerna i medgångar och motgångar.”

 här kan du läsa handlingen om det är något för dig: http://www.folketsbio.se/filmer/filmer/1103

Kärlek// kultur johanna

     Ät dig yngre och piggare med hälsosam mat

 Har alltid vart nyfiken på aubergine, tycker den ser så förbannat kul ut, men har aldrig vågat köpa den, men nu gjorde jag det häromdagen och igår gjorde jag en aubergine gratäng och nu i efterhand är ja förbannad på mig själv att jag inte bjudit in denna roliga grönsak/frukt eller va de nu är till min värld, för dra åt he***** va utsökt det var…

Du behöver följande till gratängen:

*1-2 Aubergine beroende på hur stor form du ska och antal gäster

*feta ost, jag tog grekiskt för den har en godare smak än apetinas

*tomatsås, polpo, italiensk

*mozzarella

*pesto

Till detta gjorde jag enkla köttfärsbiffar, för att de inte ska bli för mycket och för avancerat, men en god köttbit eller grillat till sommarn lär göra susen…kan knappt vänta.

vill man ha en trevlig sallad till så gör man det, men eftersom jag äter låghydratkost så blir det inte en stor sallad till detta, 

 Tomatsåsen jag använde, finns på Ica Maxi

Sätt ugnen på 200grader

Skär aubergine i centimeter tjocka skivor och strö salt över, för då rinner vätskan ur,de ska helst ligga med salt 20 min, men inte nödvändigt, sen kan man hälla av dom och torka dom.. men jag strödde bara salt över utan att göra de andra men de blev en del vätska med.

häll oliv olja i ugnsformen och lägg dina skivor i botten, häll över tomatsåsen saltaoch peppra, lägg över din mozzarella, smula fetan över allt och sen in med den i ugnen i ca 20 min, sen tar du ut den och lägger över pesto mängd efter din smak, jag droppade bara över de lite överallt och sen in i 10 min till sen är det KLART! sammanlagt 30 min SVIN BRA!  tips! man kan även köra en trippel ost och ha parmesan över med om man ändå har de hemma, 

Hoppas de smakar vänner! skriv gärna när ni testat!

Så blev min, utsökt

Kärlek//Johanna

Hittade lite sköna bilder från förra året, från Kroatien, när vi skulle spela vår livs första CL match, sköna minnen med goa brudar, FAMILJEN…..

  

Janne                                                       Jempa

Krisse,kissie                                           Marre

Linden                                               gräset,ryssen

Sländan, liljan                                       ek ingen lek

  Steina, Fläk                            Ollie, Oliven Schouggen

 

Norsken                                                 Ballen

 

Dragan                                              Katten

 

Dala                                                  Sempan

Sitter på bussen mot Kristianstad som vi ska möta idag, som vanligt med massor av tankar.. just nu tänker jag på hur mycket föräldrar betyder, de uppfostrar dig, de ska skydda dig, de ska hjälpa dig att skapa självkänsla, inge känslan att du är bra som du är, de ska vägleda dig åtminstone i din inledning i livet, många gör de livet ut för sina barn, föräldrar bär ett enormt ansvar, synen på livet, vad de anser vara rätt och fel, ett sjukt svårt jobb, de du får höra vid matbordet varje dag tar du som barn med dig i livet tills du själv får fundera ut om det är rätt eller fel, min pappa säger att…..min mamma säger att….någonstans kommer ens tydliga syn på saker och ting oftast från hur du uppfostrats.

***

Jag är uppfostrad i ett kärleksfullt hem, där alla alltid har vart lika mycket värda oavsett vart du kommer ifrån, Jag var bortskämd med att överösas av  kärlek och att vad jag än tar mig an så kommer jag lyckas, en inre drivkraft att våga saker i livet, Det var inte så mycket prat om självkänsla, förr gjorde man ingen skillnad på självkänsla kontra självförtroende,tror garanterat att de är många som inte vet skillnaden, jag har hela tiden fått bekräftelse att jag är duktig genom idrott, men haft osäkerhet om jag duger som människa inte bara som Fotbollsjohanna, och det tampas jag med än idag, duger jag verkligen när jag inte spelar fotboll? är jag en bra människa? de har blivit viktigare för mig att försöka vara en bra vän/människa/dotter än att vara en bekräftat bra fotbollspelare.

 Fina!

***

Man kan inte skylla allt på sina föräldrar att man är på ett visst sätt, för de kan finnas bakgrunder till deras beteende som man glömmer ta hänsyn till, där man själv kanske inte fick den kärlek man behövde, inte den support och stöd, där man aldrig fick höra att man var bra eller dög, där de skapas en osäkerhet, när man sedan blir förälder själv så ska du försöka bryta de sociala arvet, alltså de beteendet du växte upp med, och jag kan tänka mig att de inte är helt lätt..

Jag kämpar med min självkänsla som sagt väldigt ofta, det finns många övningar som man kan göra, 

***

Det jag egentligen vill säga med det här är att man ska respektera sina föräldrar, skrik inte åt dom när du inte håller med, var inte grinig över små saker, umgås med dom, åk iväg, ta er tid att bara sitta och lyssna, gör dom glada se till att dom vet hur mycket dom betyder hur mycket man älskar dom, hylla dom, tacka dom egentligen för livet! För ni kommer aldrig veta hur länge ni får ha dom kvar i ert liv, jag gick i tankar om att jag skulle få behålla pappa livet ut, men vi väljer inte ödet, så det gäller att ta vara på varje sekund vi har tillsammans, det finns så många saker som jag hade velat göra med pappa, en sak var bara att släpa med han till jul på Liseberg en sista gång när jag fick reda på att han inte skulle finnas vid min sida livet ut..Jag hade velat prata mer om hans liv som han levt, nu kommer jag bara få uppfatta hans liv genom gamla bilder och genom andra familjemedlemmar och vänner.

till sist, snåla inte med er kärlek till era föräldrar en dag kommer ni också stå framför deras kista, se till att inte ha någon ånger..

Har valt ut två klipp, jag varnar för att det är känsligt men vackert på samma gång, man får sig en rejäl tankeställare…..

 

Tack för att ni läser.. förhoppningsvis tycker ni att det kommer något vettigt ur mig =)

Mamma jag älskar dig!

Kärlek//johanna

Undrar och funderar ofta på hur du har det pappa uppe where the streets have no name..

Jag känner som Melissa Horn sjunger "Jag kan tänka tills de knappt finns något kvar, jag har känslor utan uppehåll"

Har hängt upp min favorit bild på pappa över min byrå i sovrummet, 

men bilden är fortfarande färsk på hornhinnan när pappa drar sina sista andetag framför mig, jag ligger jämte honom och kan bara se på när han sakta försvinner fysiskt ur mitt liv, jag vet att om några år så kan jag se det som något vackert, men de går inte, för där och då ville jag bara rädda honom, jag ville vara hans hjälte så som han alltid var min, pappa jag älskar dig, snälla kom tillbaka till mitt liv.

sitter i min soffa medan regnet öser ner, egentligen vill jag bara gå ut och ställa mig mitt i de, känslan över att inget spelar någon roll längre sveper förbi ofta men försvinner som en snabb vindpust, och de är tur de för jag skulle inte klara av att ständigt leva med den känslan..

Pappa fick mig att känna att jag var världens vackraste, han tittade alltid på mig med stolthet, han var alltid rädd om mig, sa alltid att jag skulle ta det försiktigt när jag skulle gå ut, jag saknar hans ord, han fick mig att känna att jag var pappas prinsessa,pappas flicka!

Har funderat så mycket de sista, om jag någonsin får träffa pappa igen, de är ju för fan ingen som vet, de hade vart en sån tröst om man hade vetat, blir så arg av bara tanken…Jag får bara gå och hoppas livet ut tills de är min tur, vem fan har kommit på de här! Hallå jag vill prata med den personen!!

Äntligen så är pappas vackra gravsten på plats, det är en sådan vacker plats, en plats där man kan slå sig ner och bara minnas våra varma och fina stunder.

Varje gång jag tittar på bilder på pappa börjar jag gråta, för allt är så overkligt, han utstrålade sådan värme, och nu när jag ser han på kort ger han mig en varm känsla, jag blir stolt när jag ser hur fin han var, hur stolt jag är över att fått växa upp under hans vingar, och format mig, den glada känslan han spred omkring sig, han skänkte så mycket lycka..

Den här låten fanns med på pappas begravning, texten har fått en viktig betydelse för mig, för när jag hörde den första gången så stämde den in så mycket på mitt och pappas band… pappa jag älskar dig!

Kärlek// Johanna

Messi, xavi, Drogba, Ronaldo, Sawa, Bajramaj, och så otroligt många fler i all ära, men de är vi som befinner oss nära ungdomarna som är ännu viktigare, för de är oss de träffar och finns chans att träffa, de andra ser dom bara på tv och avgudar, anledningen att jag inte nämner spelare som Lotta, Zlatan, och Marta är att dessa finns det stor chans att träffa då de finns allt jämt närmre oss, 

Men de man ska veta är att du kan vara och du Är förebild även fast du inte är någon erkänd stjärna, bara att spela i ett A-lag så är du förebild för de yngre, och de är de jag vill trycka på att vi måste inse att vi är viktiga nycklar för barn, Och jag tror att vi tjejer måste ta ett ännu större ansvar, för vi behöver få in ännu mera flickor som spelar och idrottar och där vi framförallt kan bidra med att de inte lägger av när de är 14-15 för de är en svår tid, 

Såg en intervju på Canal+ med Tobias Sana, en stark och viktig karraktär i framförallt Göteborg, där allt började med en boll på Asfalten inget konstgräs, utan asfalt och Cage, där man skakade av sig skrubbsår, han säger att det var där han blev till den irrationella spelaren han är, och sådana tror man inte finns i Sverige men de finns en hel del, men antingen har de inte blivit upptäckta eller så har de hänt andra grejer som gör att de inte kommit någon vart, Intervjun var varm, och man kände att han hade en stolthet att han växt upp där, Han vet att han är en förebild framförallt för barn med invandrar bakgrund, BRA för vi behöver få in fler i fotbollen, framförallt på tjejsidan, Han utstrålar en värme och vill ge tillbaka genom att hjälpa andra att drömma, jag blev glad, precis som Tobias gör måste fler göra, ta sig tid för ungdomar. Han tar sig tid och lirar med ungdomarna med dom som ser upp till honom, att ge sin tid till någon är de finaste man kan göra, även fast personerna kanske inte visar uppskattning just då så kommer de en tid då du känner det. Precis som min pappa gjorde för mig, bara de att jag inte hann säga det till han, vilket jag alltid kommer vara förkrossad över..

Tack Tobias Sana för allt du gör, och att du tar dig tid..!!!

 

Kärlek // johanna

Fotbolls tankar som passerat under min nyliga skadeperiod

 Kan säga att jag vart i en fotbollskoma, första gången som jag funderat på om detta är värt de? Mina tre tidigare knäskador var bara små hinder i vägen, de  fanns inget annat än att komma tillbaka, var ju så förbannat ung, man funderade inte på framtiden då… Under min skadeperiod som jag nu tagit mig ur så har jag funderat, är fotboll så roligt? Men jag har alltid haft den här lyckan djupt inom mig, men de som låg över mig dessa två månader kände jag inte igen, och ja tror att de dels beror på vad jag gått igenom de senaste med min pappas bortgång, man får nya perspektiv på livet perspektiv som jag aldrig känt innan, klart att man hamnar i andra tankar när man är skadad och inte kan göra de man älskar, men efter pappas bortgång är allt annorlunda, sen tror jag att smärtan jag hade när ja skadade mig senast var annorlunda, så illa att jag tvivlade på att komma tillbaka även fast jag har den här grundviljan och mentala styrkan inom mig. Och de konstiga är att detta är inte i närheten av den tid som mina korsbandskador och broskskada tog.. Jag blev lite rädd för mig själv och mina tankar under denna period, de var svårt att ta fram styrkan,  jag vet inte hur jag tog mig till rehabpassen , för känslorna var inte men de kändes som de inte var jag som körde styrkan fast de givetvis var jag som satt på den förbannade cykeln, äckliga tjockmattan som gjorde de trötta sträck böj spänn övningarna…

många tror att jag är stålmannen att jag klarar alla motgångar som finns, men jag bär verkligen inte alltid min mantel, jag är svag vek och liten ofta, och jag har lärt mig att tillåta mig vara de, och tro mig de är SVÅRT att tillåta sig de, jag gråter varje dag efter pappas bortgång, han var min värld och jag fick aldrig säga de till han på slutet för när han låg på sjukhuset och fick den där jävla lunginflamationen så gick de på bara 10 timmar och 24 timmar innan han dog fick jag reda på att han bara hade 2-3 månader kvar att leva, de är hårt och jag vet att jag aldrig kommer komma över att jag inte fick chansen att säga viktiga saker till han.

Lyckan återfunnen..

så kom dagen förra veckan när jag fick klartecken att vara med på uppvärmningen, då kom fotbollskärleken tillbaka inom mig som att vara nykär, en ren bekräftelse hur mycket jag älskar fotbollen, men man visste inte hur knät skulle reagera på den nya belastningen, dagarna efter har jag ökat och ökat och i lördags hoppade jag in och spelade mina första minuter, jag var lycklig igen, men någon sakandes på läktarn PAPPA.. jag har fortfarande inte stått på en lineup på valhalla sen pappa somna in, och jag vet att de kommer va så mycket känslor..

Vill tacka alla för ett fantastiskt stöd, lite överallt twitter/Facebook/mess ni är en del i att jag lyckats ta mig tillbaka på kort tid, ni påminde mig hela tiden mig om min kärlek till fotbollen tack!

Kärlek/Johanna

Twitter/almgren23