mitt liv har bestått av så mycket fotboll framförallt i mina unga år, då åt sov och sket jag fotboll, allt handlade om fotboll jag vill inte påstå att jag gör allt mindre nu men på ett helt annat sätt, och med de menar jag att när man blir äldre ser man perspektiv på sitt liv de gjorde man inte som ung för man behövde inte bry sig om saker, allt flöt på, min mamma har stöttat min fotboll på ett fint sätt, kanske bland de finaste sätten och de är att hon alltid vart vid min sida vart på nästan alla hemma matcher sen jag började spela, hon och pappa reste runt i världen för att finnas för mig och se mig spela, men mamma har alltid fått minst uppmärksamhet av mig med fotbollen, det var pappas roll, det var alltid pappa jag diskuterade fotboll med, de blev hans naturliga roll och jag var glad för den och kommer alltid värna de i mitt hjärta och själ, men mamma du ska veta att du har vart precis lika betydelsefull i min fotboll som pappa, men på ett helt annat sätt, vet att du nu känner dig otillräcklig gällande fotbollen, och det är dels mitt fel för att jag sällan visade dig uppskattning över att du funnits där, men snälla gör inte de, för du är en stor del i att jag tagit mig till den här nivån, jag är alltid lika glad när du är på matcherna, är du inte där så saknas du, och ja de kommer vara jobbigt att se dig utan pappa,och de kommer göra ont ända fram till att jag gör min sista fint, sluta aldrig gå på mina matcher, jag vet att du inte kommer göra de, jag älskar dig för det! 

*****

Jag var skit jobbig som tonåring, tror inte att de finns något mellanting mellan mor och dotter antingen blir man väldigt tight med sin mor eller också beter man sig som rena ovännerna, de sist nämnda var jag och min mor, mestadels av tiden inte allt, jag har definitivt fått min starka vilja av henne, på gott och ont oftast gott! mycket bråk och tjaffs, pappa var fredskämpen mellan oss hehe, mamma blev den onda, fram tills jag tog studenten ändrades allting, vet egentligen inte vad som hände men de blev en helt annan respekt mellan oss,då vi kunde lyssna på varandra och självklart höll vi inte med om allt, men vi lyssnade på varandra på ett annat sätt… 

idag har jag och mamma ett starkt band, ett band som betyder allt för mig, utan dig mamma vet jag inte vad jag gjort, hon har svar på allt jag frågor, hon vägleder mig i livet, på ett sätt som pappa aldrig kunde göra, och jag vet hur mycket mamma betydde för pappa, mamma du var hans själsfrände, den enda kvinna han älskat, han respekterade dig och han hade de där fina speciella leendet när han tittade på dig, det var alltid så tydligt att du var hans diamant, ni kompletterade varandra i mitt liv ni stod för olika saker, dom stunder vi var tillsammans var vackra, idag ser jag inte min och mammas tonårsförhållande som något dåligt, jag är glad jag fick växa upp med två föräldrar som älskade varandra och livet på ett äkta sätt. De har format mig att kunna fortsätta älska livet även när de inte alltid ler tillbaka mot mig av olika saker, att kunna se motgångar som ett litet hinder mot framgång,

Mamma du ska veta att jag är så otroligt glad att just du är min mamma, att jag fortfarande har dig i mitt liv, jag vet att vi kommer ha många fina år framöver tillsammans, vårt band har blivit starkt som stål när pappa var tvungen att lämna oss, vi saknar han, men tillsammans klarar vi av smärtan av saknaden han lämnade efter sig, sår som kommer läka men ärr som alltid kommer finnas kvar, men tillsammans kommer vi se till att såret läker till ett vackert speciellt ärr. Jag har aldrig upplevt en så stark människa som dig, jag har fått stykan som ett lejon från dig mamma, viljan att överleva smärtsamma saker, det är inte lätt, men vem har sagt att man ska ta sig igenom livet på ett enkelt sätt, det är så mycket saker man inte kan hjälpa i livet som man inte har någon makt över, men du kan välja synen på ditt liv, och välja att leva sitt liv, jag väljer att leva varje dag, jag längtar till att du och jag reser bort mamma, du är min värld, jag hoppas de inte är försent för mig att måla den…

älskar dig mamma, alltid!

Du och jag, Christer & Malin mot världen


….min favorit bild, så mycket kärlek…..


Kärlek//Johanna